Fukushima
Tiden rusar mot avgrunden
det som var försent i går
måste vi bära med oss till imorgon
säga ”Idag, nu ges vår sista chans”
så många dagar har passerat på det sättet
det är jordbävningarna, vågorna
katastroferna som alltid kommer
strålningen slår som ljusknippen upp från städerna
den osynliga hettan bränner inifrån
pressar sig ner i jorden
dyker upp i växterna, vattnet, bröstmjölken
så utmanar vi vår egen framtid
det här vill vi ge våra barn;
radioaktivt regn, inkapslade städer, dödszoner
somnar vi nu finns det inga drömmar
som kan rädda oss
det är bilden av brinnande skogar
en överhettad planet i ett mörkt universum
eller ljuset från människorna
som vägrar vara tysta
en röst av miljoner
och
motståndet
som måste komma
/
Jenny Wrangborg, född 1984 i Kristianstad, är poet och krönikör. Hon har gett ut diktsamlingarna Kallskänken (2010) och Vad ska vi göra med varandra (2014). Dikten «Fukushima» är hämtad ur Vad ska vi göra med varandra (Ordfront 2014).
Vi tackar för dikten!
Leave a Reply