Emma Warg

Av Emma Warg

 

 

Två isar två slags död

 

Förstå mitt emellan gränser för vad jag inte kan

 

inte längre kan välja

 

När temperaturen blir högre kalvar tiden och går från oändlig till påtaglig

 

 

//

 

 

light in august betyder det något outtalbart om juli?

 

vinet vaggar försiktigt en uppmanande vilja

vrider på plats

juckar mot hjärtat

 

sluter ögonen de är tunga

 

sitt kvar

 

plockar en bukett mynta och lämnar kvar de ogräs du

sket i att rensa bort.

 

Hejdar handen nyper mig ur poesin är min vilja den häver mig ur sig

 

 

//

 

 

det effektivaste sättet för en organism att anpassa sig till omvärlden är att dö

 

 

//

 

 

Blomblad bortom blomning hitom jord

 

det är en färdig tid

drar ljuset ur kroppen

 

Febern, den stigande temperaturen

metaforen ska jaga det sjuka ur kroppen

 

Om om vi ändå inte lämnat

Moderskeppet

Sparkat loss så hårt

 

Förnekare uppfyller negationen det nekade uppstår liksom på samma gång som det uttalas: Blir

 

Lika röd som tvivel

 

Potatisen sväller ännu i jorden 

 

 

//

 

 

Liten människa häver sin sommar över mig

 

och sin starka glädje över mina tillkortakommanden

 

Vi kisar mot solen och jag tänker elakt att jag häller våra liv

 

Tilltar gör inte längre mängden men tilltar gör den minskade mängden som saft

 

Snart slut

 

rycker ljuset och slampar sig blå

i mörkret

 

 

//

 

 

Nu går solen ut

Jag stannar här    

 

vi bråkar löven av träden

 

stillna nakna sakta och hur tungt

det är att företa sig kärleken

 

Så gärna vill jag vara vatten

 

Om det är något jag ångrar i mitt liv är det den stora vikt jag lagt vid snäll

 

Fingerborgsblomman sprider gästfrihet

 

jag låter dörren stå öppen till dasset och djuren gnida sig mot lukten

 

skälver ogudaktigt

 

 

//

 

 

sötvatten jag kallar henne sötvatten

 

Jag kan inte leva utan henne

 

Jag vill dricka upp henne

 

 

//

 

 

ingens fel

Ingens rätt

 

Vidmakthålla maktordningen (my behavior is hereditery) genom att fördela skulden

 

dont be another sequel

 

 

//

 

 

Jag är den här

 

Det här trädets uttolkare

alla har ett

 

sägs det men låter osannolikt som taget ur luft

  

björken ska bort

 

Sommaren utan träd

har asfalt

 

 

//

 

 

Friterade allt den sommaren

 

vred upp temperaturen

 

Vår granne köpte en ny tv

av en upprorsmakare

 

när polisen hade spöat Rodney King

 

Smogen tät

 

Jag omfattas inte av den här konflikten ja menar min tanke omfattar

 

inte ja

 

peka upp i himlen

 

vet du det är dagar sedan vi såg solen

 

 

//

 

 

Den plötsliga skugga som föll genom mig

när du sa att jag var fin i klänningen

säger nåt om solen

 

 

//

 

 

Flakin and perpetratin

 

Psykiska väderanomalier

 

Jag har skräp i handväskan jag har skräp i byxfickorna 

 

Allt som ryms i nästan trängs i gytter 

 

Positively negative

 

 

//

 

 

Hon stod vid dröjande rönn och sa något om snön

 

Tala inte om det sa jag automatiskt

sedan mindes jag

 

fyra små grader

 

Vi talade om poängen med att utplåna ett språk. Jag tog ut mitt och la det framför henne

 

Hon kysste sina knutna nävar.

 

latinska bokstäver

överlät mig ljuden

 

hennes språk i min mun

 

upprörde och rönnen tjatade vidare om vintern

 

svalorna gav ett obalanserat intryck där de hattade runt i skyn

 

 

//

 

 

Om en tänker sig ett äpple i samma storlek som jorden är jordskorpan lika tunn som skalet

 

Det närmsta jag kommit jorden var den gången då jag kissade på mig under en jordbävning

 

Jag minns munnen blev full av saliv och jorden

 

full i fruktkött

Vit som snö

 

Dynamisk död

 

 

//

 

Emma Warg är född 1967 i Umeå och uppvuxen i Östersund. Hon debuterade 2014 med diktsamlingen ”Nära darrar ingen hare” (Sadura). Vid sidan av skrivandet är hon verksam som översättare av poesi och prosa.

  

Texten innehåller citat av Xibit, Freud och NWA.