Libellen in Liberia / Sländor i Liberia

Grünbein_Durs (c)Tineke de Lange_SV

Av Durs Grünbein / © Tineke de Lange 

 

LIBELLEN IN LIBERIA

 

                                                    Für Jochen Lempert        

                                        

Das ist das Wunderliche hier am Sein:

Man sieht nur immer engvertraute Lebensformen,

Fauna und Flora vor dem Küchenfenster,

Beim Waldspaziergang und am Badeteich.

 

Und doch gibt es Libellen in Liberia. Sie leben da

In ihrem grünen Diesseits einen andern Tag.

Aus Dschungeltiefen, die kein Fuß erreicht,

Werden, wo sie als Jadesteine landen

Auslagen eines Juweliergeschäfts.

 

Dir aber ist der Feldweg vor der Stadt

Gegeben mit dem Löwenzahn, der Maus –

Das eine Diorama, ausgepinselt bis zum Horizont

In den vertrauten, leicht gedeckten Farben.

Aus nächster Nähe: Dürers Rasenstück.

 

Woanders spielen sie in Pink und Feuerrot

Natur als Pflanzenrachen, der selbst Fleisch verschlingt.

In Extragrößen wuchert da, verschwenderisch an Zahl,

Was andern Himmeln hörig, surrt und saugt.

 

Die böse Schwellung und das Tropenfieber

Sind der Beweis: Wir teilen nicht denselben Laderaum

Der Arche Noah. In der Blutbahn rauscht

Ein andres Klima, je nach Sonnennähe.

Fern fliegen Fische durch den Meeresschaum:

Uns bleibt die Amsel und der Sauerampfer.  

 

Dürs Grünbein

 

/

 

Wir danken sowohl den Autor und Verleger für die Erlaubnis, das Gedicht «Libellen in Liberia» zu veröffentlichen. / Das Gedicht ist aus «Koloss im Nebel» (Suhrkamp; 2012). 

/

SLÄNDOR I LIBERIA

 

                                                                                    Till Jochen Lempert

 

Det är det underliga med varat:

Man ser ständigt bara välkända livsformer,

Fauna och flora utanför köksfönstret,

På skogspromenaden, vid badplatsen.

 

Och ändå finns det sländor i Liberia.

De lever i sin gröna värld en annan dag.

Djungeldjup som ingen fot når

Blir till skyltfönster i en juvelerarbutik

Där de landar likt jadestenar.

 

Men dig gavs vägen mellan fälten utanför staden

Med maskrosen, musen –

Detta enda diorama, utpenslat till horisonten

I de förtrogna, lätt slocknade färgerna.

På nära hall: Dürers grästuva.

  

Någon annanstans spelar de i rosa och eldrött

Natur som växtgap, som rentav slukar kött.

Där frodas i storformat och överdådigt antal

Vad som surrar och sugar under andra himlar.

 

Den elaka svullnaden och malarian

Är bevis nog: Vi delar inte samma lastrum

På Noaks ark. I blodomloppet brusar

Ett annat klimat, allt efter närhet till solen.

Långt borta flygar fiskar genom havsskummet:

Vi har koltrasten och ängssyran.  

 

Durs Grünbein

 

/

 

Durs Grünbein, Tysklands främste poet och essäist, har särskilt för Ersatz gjort ett urval ur de senaste årens produktion och samlat dem under titeln Interiör med uggla (2012). / Vi tackar författaren, översättaren Anna Bengtsson och utgivaren Ersatz förlag för tillståndet att publicera «Libellen in Liberia» på svenska. 

Blogg på WordPress.com.

opp ↑