och våra förhärdade knotor

ska mjukna i marken

bakom vindskyddet ännu en gång

 

mödrar och döttrar

norr om gasolgrillen

fäder och söner i söder

               

och den sista måltiden inväntar

gudomligare tider och finare

gäster

 

~

 

 

det tas för givet

at människan ska utplånas

 

förgås i en flodvåg inom

kort eller brinna till stoft

 

och vårt uppdrag är

att skruva ner gasolen

 

vi som tror på elden

och har tämjt den till att lyfta oss

 

allt högre och högre uppåt

vi som inte hålls kvar på marken

 

av nånting annat än gravitationen

vi som blev befriade från oket

 

befriade från kalla krigets skrämsel

befriade från tron på de heligas samfund

 

befriade från allt utom mylingarnas gråt

i nordanvinden strax utanför staketet

 

 

~

 

 

vi hade redan

tillrett brödet och salladen

 

redan benat ur köttet

och marinerat det i olja och kryddor

 

redan hällt upp vinet på karaffer

och plockat fram grillservisen

 

redan blekt tänderna

och lackat håret och naglarna

 

redan sprejat en doft av vårregn

över dukarna och servetterna

 

vi hade redan gjort allt

utom att vidda den beniga bröstkorgen

 

så att den surrande svärmen av malar

obehindrat ska kunna flyga igenom

 

 

~

 

 

vad blev det av

trädgårdsmästarns milda stämma

 

som utlovade guldregn grillfester

och exklusiv lycka med våra närmaste

 

i trädgården frågar vi irriterat

och ögonen svider av besvikelse

 

vad blev det av representanten

som kom hit med stenläggning trädäck och badtunna

 

och kunde erbjuda oss en jättebillig gasolgrill

och staketvirke till extrapriser

 

vad blev det av rösterna på skärmen

som förmanade oss att inte gå för långt

 

berättade om de lättjefulla stunder

vi kunde förvänta oss varje gång

 

vi gjorde en ansats

att resa oss upp ur soffan

 

lata stunder i en solstol med ett glas vin

i handen och kadavret knastrande över elden

 

många miljarder lata

stunder i lä på trädäcket

 

och doften från ruttnande komposter

vittnar om vår respekt för jordklotets biotop

 

 

~

 

 

ryktena om att vi skulle slösa med gasol

mer än andra och strunta i oskrivna regler

om köttkonsumtion är totalt gripna ur luften

 

trots det har vi bestämt oss för

att tills vidare skjuta upp festen för våra

släktningars bekantas och samarbetspartners skull

 

till alla illvilliga och avundsjuka

vill vi framhålla att vi har lagt locket på badtunnan

och täckt över grillen på eget initiativ

 

vilket är annat än man kan påstå

om hur våra grannar beter sig

 

~   

 

/

 

Disse diktene er utdrag fra den islandske poeten Linda Vilhjálmsdóttirs bok Frelsi (Mál og menning, 2015 ). Diktene er gjendiktet til svensk av John Swedenmark. 

 

 

Linda Vilhjálmsdóttir (f.1958) er en islandsk forfatter som skriver både poesi og dramatikk. I 1990 utgav hun sin første bok Bláþráður (Blå Tråd). Siden den gang har hun skrevet flere bøker, og i 2015 utkom Frelsi (Frihet) som denne uka ble nominert til Nordisk Råds litteraturpris. Vi takker og gratulerer! Frelsi (Frihet) er tidligere tildelt The Booksellers Prize of Iceland 2015. 

John Swedenmark er en svensk kritiker, oversetter, redaktør og forfatter.

 

/